Arbetsmiljöombud

Även den som är chef behöver arbetsmiljöombud. Arbetsmiljöombud som valts av andra fackliga organisationer har inte alltid intresse av att företräda cheferna och se till att de har en tillfredsställande arbetsmiljö.

Om du är osäker på vem som är ditt arbetsmiljöombud kan du fråga arbetsgivaren. Arbetsgivaren har en skyldighet att sätta upp anslag eller på annat lämpligt sätt informera om vilka som är arbetsmiljöombud och ledamöter i skyddskommitté.

Att vara arbetsmiljöombud för chefer

Det är fackliga organisationer som har kollektivavtal som utser arbetsmiljöombud. På en arbetsplats utan kollektivavtal utser de som jobbar på arbetsstället arbetsmiljöombud.

Ledarna förordar att klubben utser en i styrelsen att vara arbetsmiljöombud eller att medlemmarna väljer en företrädare som också är arbetsmiljöombud, med skyddsområde chefer. De arbetsmiljöombud som valts av andra fackliga organisationer ser inte alltid att även chefernas arbetsmiljö ska värnas och ibland uppstår intressekonflikter.

Arbetsmiljöverket har uttryckt det så här: 

”Chefer bör utse egna skyddsombud. Det gör till exempel chefer som tillhör Skolledarförbundet. Det är inte lämpligt att skyddsombud företräder sina egna chefer. Det kan uppstå en allvarlig intressekonflikt för skyddsombuden, till exempel vid en neddragning.

Mellanchefer har rätt att utse egna skyddsombud, som företräder dem i förhållande till en högsta chef. Många rektorer och läkare har sina egna skyddsombud. Läkare har ofta någon slags arbetsledande roll. Ett skyddsombud som vikarierar som arbetsledare kan låta sin ersättare arbeta som skyddsombud under den tid som det ordinarie skyddsombudet är arbetsledare. Mellanchefernas skyddsombud kan bilda ett eget skyddsområde.”

Arbetar du på en arbetsplats utan kollektivavtal kan cheferna välja ett arbetsmiljöombud med skyddsområde chefer.

Vad menas med skyddsområde chefer?

Skyddsområde definierar vilket område som arbetsmiljöombudet verkar inom. Det kan vara hela arbetsplatsen men också uppdelat på olika arbetsställen eller verksamhetsområden. Eftersom det kan uppstå intressekonflikter när en medarbetare är arbetsmiljöombud för cheferna är det bra om cheferna har ett eget arbetsmiljöombud. Som arbetsmiljöombud för skyddsområde chefer verkar man för en bra arbetsmiljö för alla chefer, oavsett om chefen är med i annan facklig organisation eller inte är medlem någonstans.

Hur utses arbetsmiljöombud?

Utgångspunkten är att arbetsmiljöombud utses för tre år. Hur många arbetsmiljöombud som finns på ett arbetsställe bestäms efter arbetsställets storlek, arbetets natur och arbetsförhållandena.

Efter att ett arbetsmiljöombud blivit valt ska arbetsgivaren få skriftlig uppgift om arbetsmiljöombudets namn och adress, skyddsområde och för vilken tid arbetsmiljöombudet utsetts. Där Ledarna har klubb eller företrädare är det klubben eller företrädaren på arbetsplatsen som informerar arbetsgivaren. Finns inget kollektivavtal ska de chefer som förrättat valet lämna den skriftliga informationen till arbetsgivaren. Det är först därefter som arbetsmiljöombudet har befogenheter och rättigheter att vara arbetsmiljöombud.

Arbetsmiljöombudets uppgift

Ett arbetsmiljöombud har som uppgift att företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Detta görs genom att vaka över skyddet mot ohälsaoch olycksfall och att vaka över att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap. 2 a §§ AML, det vill säga att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågorna, så att arbetsmiljön är god.

Som anställd kan man vända sig till arbetsmiljöombudet med frågor och förslag som rör arbetsmiljön. Det kan handla om både den fysiska arbetsmiljön och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Då kan arbetsmiljöombudet ta upp frågan i samverkan.

Rättigheter för ett arbetsmiljöombud

• Rätt till utbildning i arbetsmiljöfrågor för att kunna utföra uppdraget. Arbetsgivaren ska stå för kostnaden.
• Rätt till den ledighet som behövs för att utföra sitt uppdrag (med bibehållna anställningsförmåner).
• Rätt att utföra sina uppgifter.
• Rätt att inte få försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor.
• Rätt att ta del av handlingar och få upplysningar i övrigt som behövs för att utföra uppdraget.
• Rätt att delta vid planering av förändringar som är av betydelse för arbetsmiljön.
• Rätt att delta vid upprättande av handlingsplaner efter genomförd riskbedömning.
• Rätt att begära undersökning för att kontrollera förhållandena inom sitt skyddsområde.
• Rätt att medverka i skyddsrond.
• Rätt att ingå i skyddskommitté.
• Rätt att påkalla skyddskommittés behandling av arbetsmiljöfråga.
• Rätt att vända sig till arbetsgivaren och begära de åtgärder som behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö (sk 6:6 a § begäran).
• Rätt att till Arbetsmiljöverket begära att föreläggande eller förbud enligt 7 kap 7 § ska meddelas (när arbetsgivaren inte bekräftat mottagande av begäran eller inte lämnat besked inom skälig tid enligt 6:6 a §).
• Rätt att avbryta ett arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, och där arbetsgivaren inte agerat när arbetsmiljöombudet påtalat faran och att det inte går att avvakta Arbetsmiljöverkets ställningstagande (sk skyddsstopp).
• Rätt att samråda med arbetsgivaren om arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan.

Tystnadsplikt och sekretess

Ett arbetsmiljöombud får inte föra vidare information som hen får från arbetsgivaren om det kan skada arbetsgivaren.

Information om enskilda personer får inte lämnas vidare utan personens samtycke.