Psykisk ohälsa hos chefer

Ohälsa bland chefer har ökat dramatiskt. Enligt Previas Chefhälsorapporten 2019 ökade antalet sjukskrivningsdagar på grund av psykosociala orsaker från 28 till 78 dagar, per 100 chefer och år, under perioden 2014–2019.

Trots ökningen är chefer generellt fortsatt friskare än arbetskraften i övrigt om man ser till sjukskrivningstalen. Det har sannolikt en förklaring i att chefer, trots höga krav i arbetet och större konflikt mellan arbete och privatliv, har en högre grad av inflytande och kontroll över sin egen arbetssituation.

Av Skandias rapport Sveriges sjukaste yrke 2021 framgår att chefer, politiker och verkställande direktörer, samt yrken med högskolekompetens i eftertraktade yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar med ersättning från Försäkringskassan.

I de fall där sjukskrivning ändå blir aktuell i dessa grupper är det i första hand stressrelaterade diagnoser och utmattningssyndrom. Bland chefer är den relativa risken för att drabbas av utmattningssyndrom högst i relation till övriga yrkesområden (Socialförsäkringsrapport 2020:8, Försäkringskassan).

Vikten av återhämtning

Många chefer har en hög arbetsbelastning, både kvantitativ och emotionell, och ställs inför förväntningar och krav från många olika håll. Detta leder till stress och om du inte får tid för återhämtning innebär det en hög risk för psykisk ohälsa.

Av Ledarnas egen undersökning bland fler än 30 000 chefer 2022 framgår att så många som var fjärde chef sällan eller aldrig har tid för återhämtning.

Exempel på vanliga symptom vid stress utan tillräcklig återhämtning är:

• Huvudvärk
• Hjärtklappning
• Orolig mage
• Sömnstörningar
• Trötthet
• Försämrad koncentrationsförmåga
• Minns inte alltid vad som sagts
• Svårt att känna sig nöjd
• Nedstämdhet
• Humörsvängningar, ”kort stubin”
• Oro

Som chef kan det vara svårt att medge att du känner av psykiska besvär. Många chefer känner ett stort ansvar och biter hellre ihop och jobbar på än att erkänna att det helt enkelt blivit för mycket och att ork, motivation och engagemang sviker.

Många tror kanske att chefen ska vara den som alltid står stark och inte får må dåligt – men så ser ju verkligheten inte ut. Chefer är också människor med både upp- och nedgångar i livet som kan påverka arbetet.

Vi lever fortfarande med ett visst stigma kring psykisk ohälsa, vilket också kan skapa rädsla för vad som ska hända om sanningen kommer fram. Det hindrar oss från att prata om hur vi mår och att söka hjälp i tid. Men det finns inget yrke värt att offra sin egen hälsa för, även om det kanske känns så i stunden.

Långvarig stress kan ge både fysiska och psykiska men, som i svåra fall kan bli bestående, så det är viktigt att ta stressymptomen på allvar och att säkerställa att du får regelbunden och tillräcklig återhämtning.

Intervju: Hanna Wiik om psykisk ohälsa hos chefer

I boken Chefens dubbelliv berättar Hanna Wiik om sin egen erfarenhet av att vara högpresterande chef och att lida av psykisk ohälsa. Hon ger tips till dig som är i riskzonen men också hur du som leder chefer kan uppmärksamma och förebygga psykisk ohälsa i ledningsgruppen och organisationen. I filmen intervjuas hon av ledarskapsutvecklare Anki Udd.

Om du drabbas av arbetsrelaterad ohälsa

Om du själv har eller är i riskzonen för arbetsrelaterad ohälsa:

• Våga berätta. Prata med dina närmaste chef, hr, företagshälsovård eller annan kontakt du har förtroende för.
• Acceptera situationen här och nu. Det kommer inte ett bättre tillfälle att hantera ditt mående lite senare. Skjut inte upp det du behöver göra för att må bättre.
• Ta hjälp och pröva dig fram vilka åtgärder som passar dig bäst.
• Acceptera att det kan ta tid att komma tillbaka fullt ut.
• Kom ihåg att du är långt ifrån ensam. Många chefer – och medarbetare – är drabbade men lider i det tysta. Genom att berätta om din egen ohälsa kan du inspirera och underlätta för fler att våga träda fram.

Fundera över:

• Hur många av stressymptomen stämmer in på dig själv? På din chef eller kollega?
• Vem skulle du kunna berätta för om ditt mående?
• Hur ser din balans i livet ut – vilka delar vill du har mer respektive mindre av för att må bättre?
• På vilket sätt kan du minska jobbstressen – kan du delegera mer, sätta fler gränser, få hjälp med prioriteringar eller hitta effektivare arbetssätt?