Därför behövs kollektivavtal

Drygt 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal. Avtalen förhandlas fram av arbetsmarknadens parter, det vill säga av arbetsgivarorganisationer och fackförbund.

Arbetsgivare kan välja att vara mer generösa med exempelvis antal semesterdagar eller andra villkor i sina anställningsavtal, men de får inte erbjuda sina medarbetare sämre villkor än vad som regleras i kollektivavtalet.

Mer trygghet med kollektivavtal

Både arbetstagare och arbetsgivare tjänar på att ha kollektivavtal. Genom kollektivavtal kan anställningsvillkoren anpassas utifrån de behov och önskemål som finns i olika branscher. Det gör att anställningen blir tryggare, reglerna blir tydligare och arbetsgivaren behöver inte förhandla om villkoren med varje anställd.

Genom kollektivavtalen får anställda också tillgång till både förmånlig tjänstepension och försäkringar.

Kollektivavtal förhandlas i avtalsrörelse

Varje gång det är en avtalsrörelse diskuteras och justeras innehållet i kollektivavtalen. Hur lång tid ett kollektivavtal gäller varierar. Vanligt är att avtalen gäller i ett till tre år. När det är oroligare tider i omvärlden och på arbetsmarknaden, är det vanligt att avtalen gäller för en kortare period än när det är lugnare. Det beror på att framtiden är svårare att förutsäga.

Under den period som ett kollektivavtal gäller råder så kallad fredsplikt, vilket innebär att båda parter är förhindrade att ta till stridsåtgärder som till exempel strejk eller lockout. Därmed skapar kollektivavtal stabilitet på arbetsmarknaden.

Jämfört med andra länder är det ovanligt få konflikter på den svenska arbetsmarknaden. På så sätt bidrar kollektivavtalen även till att skapa ett bra och tryggt företagsklimat i Sverige.

Förhandling istället för tvist

Kollektivavtal ger också de fackförbund som är part i avtalet rätt till information och förhandling med arbetsgivaren om frågor som rör arbetsplatsen och anställda. Tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare kan lösas genom facklig förhandling istället för i domstol.

Vilka är part i ett avtal?

Kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor träffas mellan arbetsgivarorganisation och fackförbund. Avtalet gäller sedan för de arbetsgivare som är medlemmar i arbetsgivarorganisationen och samtliga anställda på arbetsplatsen. En arbetsgivare kan vara bunden av flera kollektivavtal eftersom man dels kan driva verksamhet i flera branscher, dels har anställda som tillhör olika yrkeskategorier, vilket lett till att kollektivavtal träffats med flera fackförbund.

Ledarna är kollektivavtalspart i närmare 80 kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor inom samtliga sektorer på arbetsmarknaden. Det är inte ovanligt att de allmänna villkoren är desamma för samtliga tjänstemannaorganisationer som har avtal för en bransch.

Lönen då?

Kollektivavtalen som reglerar lön tecknas med varje förbund för sig. Ledarnas kollektivavtal om lön är ett ramverk för hur den lokala lönebildningen ska fungera. Ramverket fylls med innehåll om hur lönesättningen går till praktiskt på arbetsplatsen, enligt lokala överenskommelser.

Lönerevision ska ske varje år, men avtalen innehåller inga procentsatser.

Ledarna förhandlar inte om enskilda medlemmars lön. Lönesättning sker genom dialog mellan anställd och chef.

Inget kollektivavtal? Så funkar det

För den som arbetar på en arbetsplats utan kollektivavtal är det arbetstagaren som själv förhandlar om sina anställningsvillkor. Det kan vara svårt att tänka på alla situationer som behöver regleras. Vill jag till exempel få en högre sjuk- eller föräldralön vid sjukdom eller föräldraledighet? Är antalet semesterdagar enligt semesterlagen tillräckliga eller vill jag avtala om fler? Kanske mest viktigt är att se till att komplettera den allmänna pensionen med ytterligare avsättningar till tjänstepension.