Ledarnas historia

Ledarna är den första organisation i Sverige som bildats av chefer för chefer – redan 1905. Grundidén är lika giltig nu som då, nämligen tanken att chefer hjälper chefer till framgång.

1905 – Norrköpings Verkmästareförening

Tidningsklipp från 1905 med rubriken: "Verkmestare i Norköping."Porträtt på Oskar Lempe från tidigt 1900-tal.I ett upprop till ”Verkmästare i Norrköping” kunde man bland annat läsa:

”Nyttan af en sådan förening är obestridlig. Verkmästaren har ofta, såsom mellanhand mellan fabrikanter och organiserade arbetare en svår ställning. Denna skulle säkerligen kunna lättas genom en sammanslutning. I öfrigt faller af sig själft att medlemmarna skulle hafva stor nytta av en dylik genom tillfälle till öfverläggningar i fackfrågor och dylikt.”

Som en följd bildades Norrköpings Verkmästareförening som 1906 blev Sveriges Allmänna Verkmästareförbund.

På bilden till höger: Oskar Lempe, en av initiativtagarna till uppropet 1905.

1926 – Sveriges Arbetsledareförbund

Under de första 20 åren anslöt sig många orts-, yrkes- och branschvisa föreningar för verkmästare och arbetsledare till Allmänna Verkmästareförbundet. Det var nödvändigt att finna ett annat namn för att alla arbetsledare i alla nivåer och alla branscher skulle känna sig hemma i organisationen. Förbundets namn blev från 1926 Sveriges Arbetsledareförbund, som växte ytterligare genom sammanslagningen med Sveriges Mekaniska Verkmästareförbund 1928.

1936 – Sveriges första tjänstemannaavtal

Förbundet och Svenska Arbetsgivareföreningen under medverkan av Svenska Byggnadsindustriförbundet tecknar avtal för byggverkmästarna i Stockholm. Det är det första egentliga kollektivavtalet om arbetsvillkor för tjänstemän i Sverige.

1939-40 – Förhandlingsrätt på offentliga området

Många i offentlig tjänst anställda arbetsledare ansluter sig till förbundet som uppnår förhandlingsrätt för samtliga statsanställda medlemmar 1939 och för kommunanställda 1940.

Fler organisationer ansluter sig

Ledarna är idag en sammanslutning av ett flertal bransch- och yrkesföreningar, varav många genom åren anslutit sig till Ledarna som federation.

1942 – Sveriges Skogstjänstemannaförening
1945 – Statens Vattenfallsverks Linjemästareförening (nu inom Energi & Teknik)
1946 – Svensk Mejeristförening (nu Livsmedelsbranschens Chefsförening)
1967 – Grafiska Faktors- och Tjänstemannaförbundet (nu Grafiska Mediaförbundet)
1970 – Svenska Ekonomiföreståndares Förening (nu Kost och Näring)
1977 – Kooperativa Tjänstemännens Förbund
1979 – Svenska Maskinbefälsförbundet (nu Sjöbefälsförbundet)
1999 – Svensk Försvarspilotförening
2004 – Sveriges Regissörer

1992 – Ledaravtal bryter ny mark

Ledarna tecknar det första huvudavtalet om en rent lokal lönebildning med Almega inom SAF. Det följs senare av liknande avtal med alla arbetsgivarorganisationer på det privata området. Ledaravtalen erbjuder företag och chefer en helt ny lönesättningsmodell som på ett effektivt sätt knyter ihop chefsuppgiften med verksamhetsmål, resultat och löneutveckling utan centrala förhandlingar om potter och ramar.

1994 – Vi byter namn till Ledarna

I en tid då arbetsledare blir en allt ovanligare befattning inom industrin, och nära hälften av medlemskåren finns inom handel, transport och serviceverksamhet, är det åter dags för ett namnbyte. Det nya namnet, Ledarna, är heltäckande för de cirka 5 000 olika titlar som finns inom organisationen.

2006 – Ledarnas första kvinnliga ordförande

Annika Elias valdes vid kongressen 2006 till att ta över rodret på Ledarna. Hon är den första kvinnliga ordföranden i organisationens 100-åriga historia.

Annika Elias omvaldes vid kongressen 2010, samt vid kongressen 2014.

Ordförande genom tiderna

  • Ordförande vid första mötet 1 mars 1905 var Henrik Berg.
  • Den allra första ordföranden var Nils Petersén som valdes 1905. Förbundet hette då Norrköpings Verkmästareförening. 1906 bytte förbundet namn första gången och hette Sveriges Allmänna Verkmästareförbund.
  • Vid 1911 års kongress blev Axel Kindberg vald till ordförande. 1920 avgick han av hälsoskäl.
  • SG Hedin, Västerås, valdes till ordförande 1922 men avled innan han hunnit in i arbetet. Isak Olsen inträdde tillfälligt som ordförande.
  • Axel Olson, Gävle, utsågs vid en omröstning i slutet av 1922 till ny ordförande.
  • Vid 1925 års kongress, den åttonde i ordningen, valdes Isak Olsen, 34 år, till ordförande. Samma år bytte förbundet namn till SAF, Sveriges Arbetsledareförbund.
  • 1955 års kongress beslutades att en heltidsanställd förbundsordförande skulle utses. Yrkeslärare Sune Eriksson, Linköping blev den förste. (Isak Olsen avsade sig omval om kongressen ville ha en heltidsanställd ordförande. Istället blev Isak Olsen hedersordförande.) 1960 beslöt representantskapet att förbundets initialer skulle vara SALF för att slippa hopblandning med SAF.
  • 1974 valdes Sune Tidefelt till ny ordförande då Sune Eriksson lämnat ordförandeposten med ålderns rätt. Den första kvinnan, Eva Lönnqvist, Karlstad, valdes in i SALFs styrelse.
  • 1984 vid ett sammanträde lämnade Sune Tidefelt ifrån sig ordförandeskapet med omedelbar verkan och som ny ordförande gick första vice ordförande Stig Öhgren in.
  • Vid SALFs 24:e ordinarie kongress, 1986, valdes Björn Bergman till ny ordförande. 1994 bytte SALF namn till Ledarna.
  • Vid Ledarnas kongress 2006 valdes Annika Elias till förbundsordförande, den första kvinnliga i förbundets historia. Annika Elias omvaldes vid kongressen 2010, samt vid kongressen 2014.
  • Vid kongressen 2018 valdes Andreas Miller till Ledarnas förbundsordförande. Han omvaldes vid kongressen 2022.