Arbetstid och arbetstidslagen

Rätten till ersättning för arbetad tid regleras inte i arbetstidslagen utan i anställnings- eller kollektivavtalet. För att veta vad som gäller på din arbetsplats behöver du ta reda på vilka regler som finns i det eventuella kollektivavtalet.

Sammanlagd och ordinarie arbetstid

Enligt arbetstidslagen får den ordinarie arbetstiden vara högst 40 timmar per vecka. Om arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt kräver det får de 40 timmarna i veckan beräknas som ett genomsnitt under fyra veckor. Veckan räknas från och med måndag, om inte annan beräkning tillämpas på arbetsplatsen.

Det finns ett veckoarbetstak på 48 timmar sammanlagd arbetstid i genomsnitt per vecka, under fyra månader. Förutom ordinarie arbetstid, räknas också eventuell jourtid, mertid (fyllnadstid), övertid och nödfallsövertid in i den sammanlagda arbetstiden. Däremot räknas inte eventuell beredskapstid in i de 48 timmarna.

Vissa kollektivavtal innehåller regler som innebär att den sammanlagda maximala arbetstiden ska beräknas på en längre tid än fyra månader, ibland upp till 12 månader.

Arbetstidens förläggning

Arbetstidslagen innehåller inte några direkta regler om arbetstidens förläggning, alltså när under dygnet eller veckan arbetet ska utföras. Däremot finns det regler om viloperiodens förläggning, till exempel dygnsvila, veckovila, raster och pauser samt nattarbete, som påverkar arbetstidens förläggning.

Direkta bestämmelser om förläggning finns i stället i kollektivavtal.

Hur arbetstiden förläggs kan påverka medarbetarnas hälsa. Det är därför viktigt att titta på arbetstidens förläggning när riskbedömningar görs på arbetsplatsen om bland annat:

• nattarbete
• skiftarbete
• delade arbetspass
• stor omfattning av övertidsarbete 
• långa arbetspass
• gränslöst arbete.

När arbetstagare jobbar skift bör de ha minst elva timmars dygnsvila, undvika längre pass än åtta timmar, inte börja dagsskiftet före klockan sju på morgonen och rotera skiften medsols.

Du kan förebygga ohälsa på grund av nattarbete genom att inte lägga för många nattpass i rad.

En stor mängd övertidsarbete och att jobba sent på kvällen kan leda till stressreaktioner och sömnsvårigheter. Som chef sätter du normen, och om du jobbar mycket övertid är det troligt att dina medarbetare också gör det.

Rast och paus

En rast är ett obetalt uppehåll som enligt praxis är längre än tio minuter, och som inte räknas in i arbetstiden. En paus är ett kortare uppehåll, som räknas in i arbetstiden. Under en paus behöver man vara kvar på arbetsplatsen, men det behöver man inte under en rast.

Alla anställda har rätt till raster och pauser, men hur många och långa de är regleras inte i arbetstidslagen. Det är arbetsgivaren som avgör när raster ska tas, och hur långa de ska vara. Enligt lagen ska dock ingen behöva jobba mer än fem timmar i sträck utan rast.

Pauser ska vara ett naturligt inslag i arbetet. I verksamheter där det inte är möjligt för arbetstagare att ta pauser naturligt, behöver arbetsgivaren schemalägga arbetspauser på i princip samma sätt som raster.

Dygnsvila

Alla arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar, så kallad dygnsvila. Tiden mellan midnatt och klockan fem på morgonen ska ingå i de elva timmarna.

Om arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter gör att jobbet måste utföras mellan midnatt och klockan fem, får medarbetarna jobba även då.

Man kan inte ha jour under dygnsvilan, däremot kan man ha beredskapstid. Om arbetstagaren som har beredskap måste jobba, bryts dock dygnsvilan. Vad man räknar som ett dygn, alltså om det börjar och slutar vid midnatt eller någon annan tid, ska tillämpas konsekvent men är i övrigt upp till arbetsgivaren.

Om något särskilt och oförutsett händer, som ett haveri eller en olycka, får arbetsgivaren tillfälligt göra avvikelse från regeln om dygnsvila. Då behöver arbetstagaren få kompensationsledighet.

Veckovila

Under varje sjudagarsperiod har arbetstagare rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet. Veckovilan behöver inte infalla regelbundet utan kan placeras omväxlande i början och i slutet av sjudagarsperioden. Ledigheterna för två perioder kan sammanföras kring ett veckoskifte så att den sammanlagda ledigheten då uppgår till minst 72 timmar. Längsta intervallet mellan ledigheterna kan dock vara elva dygn. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får sin veckovila, och arbetstagaren får inte avstå den.

I nödfall får arbetsgivaren tillfälligt göra avvikelse från regeln om veckovila. Då behöver arbetstagaren få kompensationsledigt. Beredskapstid får inte räknas in i veckovilan.

Jour

Jourtid räknas som arbetstid, och betyder att en arbetstagare står till förfogande på arbetsplatsen utan att jobba. Arbetstagare får ha jour i högst 48 timmar under fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad. Jour får tillämpas om verksamhetens natur gör att det är nödvändigt.

Beredskap

En arbetstagare som har beredskap står till arbetsgivarens förfogande utan att behöva vara på arbetsplatsen, för att kunna jobba om behov uppstår. Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden, men bryter veckovilan. Beredskap regleras inte i arbetstidslagen, däremot i flera kollektivavtal. Ersättning för beredskap regleras i kollektivavtal.

Nattarbete

Reglerna om nattarbete gäller medarbetare som normalt jobbar natt, det vill säga tiden mellan klockan tio på kvällen och sex på morgonen. Mer specifikt gäller att medarbetaren ska jobba minst tre timmar av sina arbetspass på natten och troligen kommer att göra det under en tredjedel av sin årsarbetstid.

Lagen skiljer på allmänt nattarbete och särskilt påfrestande nattarbete. Allmänt nattarbete får inte överstiga åtta timmar i genomsnitt per 24-timmarsperiod under en beräkningsperiod på fyra månader. Särskilt påfrestande nattarbete, till exempel arbete med särskilda risker, fysisk eller mental ansträngning, får inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en 24-timmarsperiod.