Övertid och mertid

Övertid är den arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid vid heltidsarbete. Övertid ska inte läggas som en regelbunden del i arbetstiden, utan är ett extraordinärt inslag i arbetet.

Villkoren kring övertid kan regleras i kollektivavtal eller anställningsavtal och varierar på olika arbetsplatser. Kontrollera vilka regler om övertid som gäller på din arbetsplats.

Övertid

Enligt arbetstidslagen får övertid maximalt tas ut med 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst 200 timmar under ett kalenderår.

I flera kollektivavtal tillåts ytterligare övertidsarbete. I dessa fall brukar arbetsgivarens möjlighet att ta ut övertid vara villkorad av att den fackliga organisationen ska godkänna övertidsarbete utöver ett visst antal timmar.

Extra övertid får tas ut med maximalt 150 timmar per år och anställd om det finns särskilda skäl för det och om situationen inte har gått att lösa på något annat rimligt sätt. Det kan till exempel gälla vid tillfälliga arbetsanhopningar som inte har kunnat förutses, oväntade sjukdomsfall eller förlust av spetskompetens.

Om arbetsgivaren inte följer reglerna kan skyddsombudet begära att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att komma tillrätta med övertidsuttag. Vidtar inte arbetsgivaren någon åtgärd kan skyddsombudet lyfta ärendet vidare till Arbetsmiljöverket för prövning. Det kan leda till att Arbetsmiljöverket ställer krav mot arbetsgivaren att vidta åtgärder för att säkerställa att delar av lagen följs.

Ledighet räknas som arbetad tid

När du beräknar vad som är övertid ska du också räkna in ledighet som infaller under den ordinarie arbetstiden. Tänk också på att jourtid räknas som arbetad tid. Inarbetad tid räknas däremot inte som övertid. Som fullgjord arbetstid räknas därför till exempel:

  • sjukfrånvaro
  • semesterledighet
  • ledighet för vård av barn
  • föräldraledighet
  • ledighet för utbildning
  • ledighet för fackligt arbete
  • kompensationsledighet
  • partiell ledighet

Partiell ledighet har medarbetaren som enligt sitt ordinarie anställningsavtal har en heltidstjänst, men som tillfälligt har förkortat sin arbetstid. Vanligtvis handlar det om medarbetare som enligt föräldraledighetslagen har förkortat sin normala arbetsdag. Deltidsanställd, däremot, är den som enligt sitt anställningsavtal inte har en arbetsskyldighet eller rättighet att arbeta heltid, utan endast deltid.

Exempel: Partiell ledighet – övertid

En småbarnsförälder har valt att arbeta 75 procent av normal arbetstid om 40 timmar i veckan. Föräldern arbetar därför 30 timmar i veckan. Under en fyraveckorsperiod ska föräldern arbeta 120 timmar. Om föräldern arbetar mer än 120 timmar blir detta att betrakta som övertid.

Kontrollera så att det inte förekommer avvikelser i tillämpligt kollektivavtal.

Mertid

När en deltidsanställd arbetar utöver sin ordinarie arbetstid kallas det mertid.

Enligt lag får du jobba högst 200 timmar mertid under ett kalenderår. Du beräknar mertid utifrån samma bestämmelser som vid övertid.

En deltidsarbetande medarbetare måste först arbeta upp till den ordinarie arbetstiden för heltid innan det blir övertid.

Exempel: Deltidsanställning – mertid

Pia har en deltidstjänst om 75 procent, vilket motsvarar 30 timmar på hennes arbetsplats. De 30 timmarna räknas som hennes ordinarie arbetstid. Om hon arbetar 35 timmar en vecka, är fem timmar mertid. Det hon eventuellt arbetar utöver 40 timmar är att betrakta som övertid.

Nödfallsövertid

Nödfallsövertid är övertid som tas ut på grund av att en nödfallssituation inträffat.

Definition av nödfallssituation:

En natur- eller olyckshändelse eller liknande som orsakat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom. Det kan handla om översvämning, eldsvådor, ras, epidemier och maskinhaverier. Det är alltså fråga om händelser som ligger utanför arbetsgivarens kontroll.

Nödfallsövertid får tas ut i den utsträckning som omständigheterna kräver.

Den lokala fackliga organisationen ska underrättas om att nödfallsövertid ska tas ut.

Ersättning för övertidsarbete

I arbetstidslagen finns inga regler för vilken ersättning medarbetare ska få vid övertidsarbete. Det regleras i anställnings- och/eller kollektivavtal. Enligt praxis på arbetsmarknaden är huvudregeln att arbetsgivaren, med stöd av sin rätt att leda och fördela arbetet, har rätt att beordra övertid då det finns ett behov för det i verksamheten. Medarbetarens eventuella skyldighet att jobba övertid kan också regleras i kollektivavtal eller i det individuella anställningsavtalet.

Det är vanligt att avtala bort rätten till övertidsersättning för tjänstemän som har stor frihet i arbetstiderna. Det brukar oftast kompenseras med högre månadslön och/eller fler semesterdagar. När arbetsgivaren och medarbetaren avtalar bort övertidsersättningen är det viktigt att göra det i en skriftlig överenskommelse.

Anteckningar om jour, övertid och mertid

Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetstidslagen följs och är skyldig att föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Både den berörda medarbetaren och den fackliga organisationen har rätt att få se anteckningarna.

Arbetsmiljöverket har gett ut en föreskrift, AFS 1982:17, som gäller anteckningar om jour-, över- och mertid. Anteckningarna ska föras för varje medarbetare och innehålla vissa bestämda uppgifter.