Visselblåsning

För att det ska finnas ett allmänintresse krävs att missförhållandena angår en krets av personer som kan betecknas som allmänheten. Lagen ger normalt inte skydd när det gäller rapportering av sådant som endast rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden.

Exempel på missförhållanden som det kan finnas ett allmänintresse att anmäla är missförhållanden som innebär risker för liv, säkerhet och hälsa, felaktigt eller obehörigt användande av allmänna tillgångar eller korruption. I vissa fall kan det även handla om brott mot interna regler och policyer – om det finns ett allmänintresse av att det kommer fram.

Det viktiga är att rapporteringen hanteras av en oberoende och självständig person. Den måste inte vara extern men den måste vara oberoende och självständig.

Oavsett om rapporteringen sker internt eller externt ska den som tar emot rapporteringen ha kontakt med rapporterande personer, utreda händelsen och riktigheten i det som rapporterats, lämna vidare ärendet med förslag på fortsatta åtgärder samt lämna återkoppling till den rapporterande personen.

Huvudregeln är att man inte får röja identiteten på den som rapporterat missförhållande. Dock får man vidarebefordra uppgifter till personalfunktionen för arbetsrättsliga åtgärder eller polisanmälan liksom om den rapporterande samtycker till röjande. Man får även röja identiteten på den rapporterande om hen medvetet gjort en falsk rapportering.

Skyddet innebär att identiteten inte obehörigen får röjas. Det innebär att den som tar emot rapporten kan ta del av identiteten.

Om den rapporterande hade skälig anledning att anta att information om missförhållandena var sann och rapporterade på ett korrekt sätt så omfattas man av skyddet även om det som rapporterades sedermera visar sig inte omfattads av lagen.

Lagen reglerar inte vad som händer med den som missbrukar visselblåsarfunktionen eller utreder frågor som inte ska utredas enligt lagen.

Om arbetsgivarens utredningsåtgärder inneburit skada för den som felaktigt utpekats kan det finnas möjlighet att kräva skadestånd.

Skyddet gäller under förutsättning att den rapporterande personen vid tidpunkten för rapporteringen av missförhållandena hade skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann.

Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information skyddas inte. Skyddet gäller inte heller om den som genom rapporteringen eller inhämtande av information gör sig skyldig till brott.

Om rapporteringskanalen används för frågor som inte ska hanteras i den kanalen har arbetsgivaren (verksamhetsutövaren) rätt att påtala det och föra en dialog om hur anmälan ska hanteras.

Rapportering som enbart rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden är i regel inte av allmänintresse, annat än om det rör sig om sådant som är helt oacceptabelt utifrån ett bredare samhällsperspektiv.

Av förarbetena till lagen framgår som exempel när en migrantarbetare, nyanländ invandrare eller ung människa utnyttjas otillbörligt som arbetskraft. Det kan även vara fråga om att en person arbetar under slavliknande förhållanden eller är föremål för människohandel. Om det rör sig om ett missförhållande som är så pass allvarligt att det bör anses vara av allmänintresse att det kommer fram, kan det vara det trots att det endast berör den rapporterande personen.

Enligt vår erfarenhet är det ganska vanligt.

Utgångspunkten är att reglerna är desamma, men det finns några undantag. Lagen gäller exempelvis inte vid rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller information som rör nationell säkerhet hos myndigheter inom försvars- och säkerhetsområdet.

Nej. Rapporteringskanalen ska vara tillgänglig för de som är verksamma arbetstagare, volontärer, praktikanter, personer som annars utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning, egenföretagare, personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, om verksamhetsutövaren är ett företag och aktieägare som är verksamma i bolaget, om verksamhetsutövaren är ett aktiebolag.

I vissa fall blir den chef som blivit visselblåst även avstängd. Det finns dock sällan skäl för att stänga av någon på grund av en visselblåsning eller på grund av en utredning om det visselblåsning handlar om.

I de fall som arbetsgivare saknar arbetsrättsligt stöd för en avstängning kan Ledarna påkalla förhandling och framställa krav på skadestånd. Målet är att avbryta avstängningen så fort som möjligt, då det kan vara svårt för en chef att komma tillbaka till jobbet som chef även då det inte fanns skäl för vare sig avstängning eller visselblåsning.

I de fall det inte går att komma tillbaka till sin chefsroll kan Ledarna stötta i diskussioner med arbetsgivaren om att få en annan tjänst alternativt träffa en överenskommelse om avslut. För det fall man inte kommer överens och arbetsgivaren väljer att avsluta anställningen kan Ledarna företräda medlemmen i förhandlingar med arbetsgivaren.