Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet

Så definieras hållbar utveckling i det som kallas Brundtlandrapporten, som skrevs på uppdrag av FN 1987.

Ofta förknippar vi hållbarhet med frågor som klimat och miljö, men begreppet är bredare än så. 1994 lanserades begreppet Triple bottom line: People, planet and profit, vilket sedan dess används som ett ramverk för redovisning av hållbarhetsarbetet. Hållbar utveckling utöver en god ”bottom line” – det vill säga ett gott ekonomiskt resultat – kräver god utveckling också för planeten och människorna.

Numera används främst benämningen ESG som står för environmental, social and governance – ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet – för att beskriva en organisations hållbarhetsarbete.

Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet brukar beskrivas som att den sätter ramarna eller ligger till grund för de två andra hållbarhetskomponenterna; social och ekonomisk hållbarhet. Området handlar om jordens ekosystem och att långsiktigt behålla dess önskade funktioner, till exempel produktion av mat och energi, tillhandahållande av rent vatten, klimatreglering ochrekreation. För näringslivet handlar frågan både om att hantera och minska det avtryck man som företag orsakar i sin värdekedja, men också kring exempelvis resurstillgång.

Läs fördjupning om ekologisk hållbarhet

Social hållbarhet

Social hållbarhet berör människors livsbetingelser i samhället, till exempel hälsa, trygghet, inkludering, utbildning, rättvisa och maktutövning, samt möjligheterna att förbättra dem. Förutom det individuella perspektivet handlar det om hur dessa livsbetingelser fördelar sig mellan människor. De mänskliga rättigheterna är grundläggande och ett flertal av FN:s globala mål visar på vad begreppet social hållbarhet innefattar.

För dig som chef handlar social hållbarhet delvis om att ställa krav på villkoren i leverantörskedjan och tillgodose efterlevnaden av riktlinjer och policys som säkrar mänskliga rättigheter och rättvisa levnadsvillkor. Men framför allt handlar ditt ansvar om medarbetarnas hälsa och att de känner sig inkluderade i organisationen.

Läs fördjupning om social hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet kretsar kring de långsiktiga ekonomiska aspekterna och drivkrafterna. Här handlar det både om att säkerställa att det ekonomiska systemet och tillväxten inte står i vägen för ekologisk och social hållbarhet, och om att hitta nya, rättvisa och resurseffektiva affärsmodeller. Idag förs ett brett resonemang där ”grön tillväxt” och ”grön ekonomi” är populära begrepp. På senare tid diskuteras däremot begrepp som ”cirkulär” och ”regenerativ ekonomi” allt mer. Begreppen utforskar nya affärsmodeller som bygger på idén om ett ekonomiskt system baserat på förnybara resurser. Helt enkelt resurser som går att återvinna och återbruka om och om igen, i kombination med användandet av förnybar energi och bränslen.

Läs fördjupning om ekonomisk hållbarhet

Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet är tre dimensioner som hänger ihop och påverkar varandra.

Hållbar utveckling i ett systemperspektiv

För att få en bra helhetsbild av hur hållbarhetsfrågorna påverkar varandra, oss människor och våra verksamheter är det viktigt att hitta samverkansprocesser i de system vi själva ingår i, som individer och organisation. Det finns flera modeller och skärningar som beskriver hur hållbarhet kan definieras och delas in. Det finns också modeller som visar möjliga systemperspektiv för verksamheter som hjälper till att visualisera effekter och konsekvenser för planeten och mänskligheten.

Ett sätt att hitta en bra utgångspunkt för hållbarhetsarbetet är att ställa sig frågan hur man kan skapa förutsättningar för verksamhetens ekonomiska utveckling och samtidigt tillgodose människors behov utan att överskrida planetens ekologiska gränser.

Doughnut Economics är en modell utvecklad av nationalekonomen Kate Raworth vid Oxford University, som beskriver ekonomins prestanda i relation till mänskliga behov och planetensekologiskagränser. Modellens idé är att visualisera mänsklighetens säkra och rättvisa läge – där det varken finns ett underskott på tillgången till livets väsentligheter som hälso- och sjukvård, utbildning, jämlikhet och så vidare, eller ett för stort miljö- och klimatmässigt avtryck på planeten.