Ramverk och riktlinjer för hållbarhet

Det finns många olika ramverk, standarder och verktyg vars mål är att standardisera och göra företags hållbarhetsarbete mer transparent. Här listar vi några av de viktigaste.

De globala målen, Agenda 2030

I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer en ny utvecklingsagenda och globala mål för hållbar utveckling. Agenda 2030 består av 17 globala mål för hållbar utveckling som syftar till att utrota fattigdom, stoppa klimatförändringar och skapa fredliga och trygga samhällen.

Agenda 2030 och de globala målen är inget krav men används ofta av företag som ett övergripande ramverk för att förstå och visa hur ens verksamhet påverkar människor, miljö och samhällsekonomi. Genom att länka verksamheten till de mål som är väsentliga kan ni visa hur ert hållbarhetsarbete bidrar till att lösa de målen.

SDG-kompassenär ett bra stöd när ni implementerar processer för att nå mål.

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)

CSRD ersätter EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering, NFRD, och ställer krav på hur företag verksamma inom EU i sin hållbarhetsrapport behöver upplysa om hur verksamheten påverkar människor och miljö, samt de hållbarhetsrisker de utsätts för. Syftet med CSRD är att öka tillgång, kvalitet och jämförbarhet i information kring verksamheters hållbarhetsarbete.

Enligt CSRD ska rapportering ske enligt obligatoriska europeiska standarder, ESRS (European Sustainability Reporting Standards), där avsikten har varit att i största möjliga mån harmonisera med andra vedertagna standarder. Hänsyn har tagits till annan EU-lagstiftning som EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter. Vissa standarder gäller alla bolag som omfattas av CSRD, men det finns också sektorspecifika standarder att förhålla sig till.

Nytt med CRSD är att kraven gäller även på mindre noterade bolag. På Bolagsverkets webbplats kan du se om din verksamhet omfattas av rapportering.

Den hållbarhetsapport som upprättas till följd av CSRD har särskilda bestämmelser gällande:

  • Förvaltningsberättelsen
  • Digital kategorisering (XBRL) av hållbarhetsinformation
  • Redovisning av:
    Affärsmodell, strategi och ansats
    Hållbarhetsmål och nyckeltal, inklusive uppföljning av dessa
    Styrelsens och företagsledningens roll
    Bolagets främsta påverkan, risker och möjligheter länkat till hållbarhetsaspekter (så kallad dubbel väsentlighet)

Informationen ska omfatta företagets egen verksamhet och dess produkter eller tjänster, samt dess värdekedja, och den ska granskas av en oberoende revisor.

Science based targets (SBT) och Task Force for Climate-Related Financial Disclosures (TCFD)

När verksamheter utformar miljömässiga strategier är det vanligt att de antar en nettonollstrategi med klimatmål enligt initiativet SBT, och att de genomför en risk- och möjlighetsbedömning enligt ramverket TCFD.

Att anta SBT:s innebär att organisationen förbinder sig till att vidta nödvändiga åtgärder för att den globala temperaturökningen ska stanna vid 1,5 grader. Organisationen inventerar utsläppen i hela värdekedjan och kopplar mål till investeringar där ekonomi, genomförbarhet och övriga effekter noga utreds. Mer information hittar du på SBT:s webbplats.

EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter

Som en del av EU:s Action plan on sustainable finance har man utvecklat ett klassificeringssystem, en så kallad taxonomi, för att bedöma om en ekonomisk aktivitet är miljömässigt hållbar. I juni 2019 släppte EU sin Taxonomy Technical Report. Den innehåller detaljerade kriterier och definitioner för vad som kan kallas ”gröna” intäkter. Man kan helt enkelt kalla det för ett förslag till ett gemensamt språk vad gäller miljömässig hållbarhet. Fondbolag och kapitalförvaltare som marknadsför produkter som miljömässigt hållbara kommer behöva följa eller förklara om och hur de använt taxonomin, vilket förhoppningsvis leder till ökad trovärdighet och förenklad kommunikation till investerare.

Global Reporting Initiative (GRI)

GRI tog tidigt fram riktlinjer för att redovisa organisationers hållbarhetsarbete på ett jämförbart och strukturerat sätt. I Sverige har alla statliga och många privata bolag rapporterat sitt hållbarhetsarbete enligt GRI. EU-direktivet CRSD och dess standarder ESRS har utformats med GRI:s riktlinjer i åtanke.

GRI har också tagit fram en koppling mellan de globala målen och de olika GRI-standarderna. Läs om dem hos globalreporting.org.

OECD:s riktlinjer för multinationella företag

OECD:s riktlinjer är globala och utformade för multinationella företag. Regeringen uppmuntrar svenska multinationella företag att följa dem. Företagen ska enligt riktlinjerna identifiera, förhindra och ta ansvar för negativ påverkan som företaget orsakat eller bidragit till. Riktlinjerna i sin helhet hittar du på OECD:s webbplats.

FN:s Global Compact

Global Compact består av tio principer som är kopplade till internationella konventioner om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption. Alla företag, oavsett storlek och bransch, kan följa och inspireras av principerna. Man kan dessutom ansluta sig till Global Compact. Då förbinder man sig att följa principerna och årligen rapportera hur det går.

På FN:s webbplats för Global Compact hittar du de tio principerna i sin helhet. Där kan du också få konkreta tips på vad du kan göra för att följa de tio principerna.

ISO 26000 – Organisationers samhällsansvar

ISO 26000 är en global standard som ger vägledning och rekommendationer för hur företag kan jobba med socialt ansvarstagande inom olika områden, som mänskliga rättigheter, miljö, konsumentfrågor och samhällsengagemang.

Mer om ISO 26000 hittar du hos Svenska institutet för standarder (SIS).

ISO 14001 – Miljöledning

Världens mest kända och mest tillämpade standard för miljöledning är ISO 14001. Standarden har ett tydligt fokus inom områden som strategisk nytta, ledningens engagemang, livscykelperspektiv och faktisk miljönytta. Miljöledning handlar om att minska verksamheters negativa miljöpåverkan och att skapa nya möjligheter med hjälp av miljöarbetet. Miljöledning är även ett starkt ben för att nå hållbar utveckling.

Mer om ISO 14001 hittar du hos Svenska institutet för standarder (SIS).

ISO 14021 – Egna miljöpåståenden: klimatneutral

För att kunna märka eller benämna något som ett miljövänligt eller klimatneutralt alternativ
finns det numera standarder att följa: PAS 2060 eller ISO 14021. Kraven som ställs på klimatneutralitet i dessa standarder är mer långtgående än en klimatredovisning och kan huvudsakligen sammanfattas till:

  • Klimatberäkning. Enligt till exempelvis GHG-protokollet, inklusive verksamhetens samtliga utsläpp enligt scope 1,2 & 3.
  • Sätta mål och reduktionsstrategi. För kontinuerligt arbete.
  • Tredjeparts-granskning.
  • Klimatkompensation. Av minst 100 % av klimatpåverkan i certifierade projekt.
  • Publicering. Offentlig publicering av underlaget för klimatneutralitet är ett krav.

Mer om ISO 14021 hittar du hos Svenska institutet för standarder (SIS).

Sveriges 16 miljömål

Svensk miljöpolitik bygger på 16 grundläggande miljömål. Alla vi som lever och verkar i Sverige behöver sträva efter att bidra till målen.

Du hittar mer information om Sveriges miljömål hos Naturvårdsverket.

Relaterade sidor